Projektet för granskning av fuktighetsförordningens funktionalitet har slutförts
I projektet granskades fuktförordningens allmänna funktionalitet och man bedömde hur välkänd förordningen är. Dessutom granskades funktionaliteten inom på förhand fastställda delområden, nämligen byggandets smidighet, kvalitet och anpassning till klimatförändringen. Målet var att hitta kritiska ändringsbehov och ge ändringsförslag till den nuvarande fuktförordningen. Projektets slutrapport har nu publicerats.
Projektets bakgrund och genomförande
Miljöministeriets förordning om byggnaders fukttekniska funktion (fuktighetsförordningen, 782/2017) är en förordning som utfärdats med stöd av 103 h § 3 mom. och 117 c § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen och som trädde i kraft den 1 januari 2018. Förordningen innehåller sju kapitel och 30 paragrafer.
I samband med att den nya bygglagen (751/2023) trädde i kraft förblev de förordningar som tidigare utfärdats med stöd av markanvändnings- och bygglagen, till vilka även fuktförordningen hör, i kraft tills vidare. De gällande förordningarna kan dock inte längre ändras med stöd av den upphävda markanvändnings- och bygglagen. Om det görs ändringar eller uppdateringar i förordningen ska de göras med de befogenheter som anges i bygglagen, men det finns ingen tidsgräns.
För granskningen av funktionaliteten samlade man in information med hjälp av en webbenkät, intervjuer och en workshop. Man gjorde också en konsekvensbedömning för de ändringsförslag som gavs på grundval av granskningen av funktionaliteten. Projektet som inleddes i april 2024 genomfördes som en del av programmet Sunda lokaler 2028 och för det ansvarade experter inom sektorn för byggnadsfysik vid AFRY Finland Oy. Arbetet leddes av en styrgrupp bestående av sakkunniga inom branschen med representanter för organisationer, forskningsinstitut, myndigheter, planerare och entreprenörer inom fastighets- och byggbranschen.
Centrala resultat
Utifrån granskningen av funktionaliteten konstaterades fuktförordningen vara mycket fungerande trots små preciseringsbehov. Man upplevde inte att förordningen skulle försvåra smidigheten i byggandet. Kvaliteten på byggandet upplevdes ha förbättrats särskilt i fråga om fukthanteringen. Här har man gått i en positiv riktning, eftersom fukthanteringen under byggtiden har en stor inverkan även på uppnåendet av en hälsosam inomhusluft under användningen.
Även förordningens struktur i sig upplevs som relativt bra – förordningen som skrivits på en allmän nivå utesluter inte olika genomförandesätt, förordningen ställer goda minimikrav på funktionaliteten och förordningen upplevs utgöra en grund för högklassigt byggande. Å andra sidan skulle en del av respondenterna önska att förordningen vore mer konkret.
Av utredningsarbetet framgick att förordningen eller fuktanvisningen (miljöministeriets anvisning om byggnaders fukttekniska funktion), som ligger till grund för och förklarar förordningen, inte är tillräckligt välkända. Särskilt av svaren i webbenkäten kunde man tolka att förordnings- och anvisningstexterna lätt blandas ihop och att man inte till alla delar känner till skillnaderna i deras förpliktande karaktär.
Utifrån det insamlade informationsmaterialet kan man tänka sig att fuktförordningen beaktar klimatförändringen, eftersom förordningen förstås innehålla en inskriven tanke om konstruktionernas feltolerans. Förordningen uppfattas dock för närvarande som ganska bred i sin tolkning av klimatfrågan, varför det finns en önskan om att lyfta fram klimatfrågan bättre och med större eftertryck.
Ändringsförslag
Expertgruppen utarbetade förslag till ändring av fuktförordningen utifrån anvisningar från projektets beställare och de beslut som fattats i styrgruppen. Man beslöt att ge ändringsförslag för tre större helheter: 1) en allmän bedömning av konsekvenserna av det föränderliga klimatet, 2) en bedömning av betydelsen av kvalitetssäkringen av byggandet i ett föränderligt klimat samt 3) en precisering av fukthanteringens innehåll, roller och ansvar. I slutrapporten presenteras dessutom några paragrafspecifika ändringsförslag.
Granskningen av fuktförordningens funktion visar att förordningen fungerar mycket bra, men att det är nödvändigt att förbättra kännedomen om den och göra några preciseringar. Även förordningens struktur i sig upplevs som bra: förordningen utesluter inte nya goda genomförandesätt och förordningen ställer goda minimikrav på funktionaliteten. Å andra sidan skulle en del av dem som svarade på enkäterna i funktionalitetsgranskningen önska att förordningen vore mer konkret.
De ändringsförslag som gjorts utifrån granskningen av funktionaliteten bidrar till en bättre anpassning till klimatförändringen och förbättrar kvaliteten på byggandet. Miljöministeriet bekantar sig närmare med granskningen av fuktförordningens funktionalitet och fattar senare beslut om uppdateringsbehoven och -tidpunkten för förordningen.
Konsekvensbedömning
Experterna gjorde också en konsekvensbedömning av sina ändringsförslag. I konsekvensbedömningen konstaterades att de föreslagna ändringarna, om de genomförs, endast har små ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga konsekvenser. Positiva konsekvenser förväntas särskilt i fråga om hälsosam inomhusluft och kvaliteten på byggandet.
Projektets slutrapport har publicerats på finska på webbplatsen för programmet Sunda lokaler 2028 i avsnittet Guider och utredningar. Länken till rapporten finns nedan.
Mer information
Simo Kinnunen, sakkunnig, Byggnadsfysik, AFRY Finland Oy, förnamn.efternamn[at]afry.com
Katja Outinen, byggnadsråd, miljöministeriet, förnamn.efternamn[at]gov.fi
