Stöd för arbets- och funktionsförmågan

Arbetstagare

Stödet för arbetsförmågan bör beaktas även när inneluftsfrågor behandlas. I samband med inneluftsproblem lönar det sig att ta hänsyn till oron i arbetsgemenskapen och att diskutera den öppet samt ge relevant information om hälsoeffekter som inomhusmiljön kan orsaka. 

Utöver reparation är det viktigt att ingripa i faktorer som påverkar arbetsförmågan hos arbetstagare så tidigt som möjligt. Då kan man i bästa fall undvika sjukfrånvaro och behov av individuella arbetsarrangemang. Eventuella frågor relaterade till hälsobekymmer och inomhusmiljöns hälsoeffekter ska man gärna diskutera med yrkesutbildade personer inom företagshälsovården. Andra eventuella sjukdomar eller belastningsfaktorer relaterade till arbetet eller privatlivet bör utredas och tas om hand i tid.

Om arbetsrelaterade lösningar behövs ska de gärna planeras i samarbete med företagshälsovården. Arbetsarrangemang är vanligtvis en bättre lösning än sjukfrånvaro. Lösningar som är förhastade eller inte tillräckligt noga planerade, såsom att omedelbart flytta en arbetstagare till en ersättande lokal, kan i värsta fall leda till en spiral där personens behov av att undvika miljöer och benägenheten att få symtom ökar. Isolering kan föra med sig bland annat sociala problem. 

Stödet för en persons arbetsförmåga bör alltid planeras individuellt, eftersom det finns skillnader mellan personer i fråga om vilka faktorer som inverkar på arbetsförmågan och i fråga om hur man kan påverka de olika faktorerna. Även i situationer där symtom eller en begränsad funktionsförmåga är relaterad till inomhusluft ska man beakta även andra faktorer som påverkar arbetsförmågan.

Exempel på stödåtgärder inriktade på arbetet:

• åtgärder som gäller arbetsmiljön, såsom distansarbete eller byte av arbetsplats

• åtgärder som gäller arbetstiden, såsom förkortning av arbetstiden, flexibel arbetstid och pauser i arbetet 

• omorganisering av arbetsuppgifterna. 

En persons arbetsförmåga bör dessutom alltid stödjas även med andra metoder som finns tillgängliga inom företagshälsovården, såsom god vård vid symtom och eventuella andra sjukdomar, och vid behov individuella besök av en arbetspsykolog och eventuella rehabiliteringsåtgärder. 

Vid bedömning av behov i samband med symtom och undvikande av vissa lokaler och vid planering av åtgärder lönar det sig att utnyttja kunnandet inom företagshälsovården. För att finna alternativ som kan lösa en enskild arbetstagares problem kan man använda till exempel nätverkssamtal. I samtalet deltar arbetstagaren själv, dennes chef och en företagsläkare. Vilken lösning som väljs påverkas också av vilka möjligheter arbetsgivaren har att genomföra olika arrangemang. Vid nätverkssamtalen behandlas konfidentiell information, och ett samtal ordnas endast om arbetstagaren ger sitt samtycke till det och själv är närvarande. Till exempel inneluftsgruppen får inte behandla frågor som gäller en enskild arbetstagarens hälsa.

När man använder stödåtgärder baserade på undvikande (såsom distansarbete, byte av arbetsplats) bör man komma ihåg att dessa lösningar kan leda till en situation där arbetstagarens symtom till och med ökar och den försämrade funktionsförmågan ytterligare försämras. Lösningar baserade på undvikande kan också öka oron bland de övriga anställda. Dessa lösningar kan dock behövas tillfälligt för att stödja personens arbetsförmåga, när alternativet vore att arbetstagaren inte alls skulle kunna arbeta. I det här fallet är det viktigt att parterna vet varför man fattat ett visst beslut. Det är också viktigt att informera de övriga anställda om att byggnaden i sig är i skick. 

Barn/elever

När ett barn misstänks ha symtom kopplade till ett inneluftsproblem eller till inneluften till exempel i skolan eller daghemmet spelar instruktioner och information en nyckelroll. Det är viktigt att ge transparent och aktuell information till hela skolan eller daghemmet. 

En elev som har symtom på grund av inomhusluften ska hänvisas till skolhälsovårdaren, som vid behov hänvisar eleven vidare till hälsovårdscentralen. Elevens hälsotillstånd kan behöva undersökas och följas samtidigt på flera ställen, inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Samarbetet och informationsutbytet mellan dem som tar hand om eleven är viktigt.

Symtomen kan inverka på både elevens hälsa och övriga välbefinnande. Sjukfrånvaro eller exempelvis skolgång på distans kan inverka på lärandet och på kamratrelationer i skolan och på fritiden. Stödet till eleven ska gärna planeras multiprofessionellt som ett samarbete inom elevvården eller studerandevården.

Problem med inomhusluften i skolorna kan göra föräldrarna oroliga för sina barns hälsa och framtid. Eftersom dessa problem inverkar på många livsområden, bör lösningar sökas samtidigt ur olika perspektiv.