Servicenät

En systematisk fastighetsförvaltning är inte möjlig utan en plan för servicenätet som omfattar kommunens alla tjänster.

Servicenätet bygger på kommunens serviceprogram med dess kvalitetsmål. När servicenäten planeras beaktas utvecklingen av tjänsterna och lokalerna samtidigt. Servicenäten har traditionellt bestått av verksamhetsställen som hört till samma serviceverksamhet. Men på grund av kommunens utveckling ligger verksamhetsställena eventuellt inte längre på optimala platser med tanke på dagens krav och tillgängligheten.

Genom att undersöka servicenäten är det möjligt att optimera användningen av lokalbeståndet och samtidigt bedöma om det är nödvändigt att avyttra onödiga fastigheter och göra sig av med kostnader för renoveringar och underhåll av dessa. Optimering av servicenäten möjliggör en lämplig fördelning av lokalresurserna och förändringar i befolknings- och servicestrukturen på lång sikt. 

Utveckling av servicenäten

Det rekommenderas att man i samband med utveckling av servicenäten granskar flera alternativa genomförandemodeller och deras funktionella, kvalitativa och kvantitativa faktorer samt investerings- och driftskostnader på lång sikt. Vid granskning av alternativ bör man förutom kostnader även beakta den nytta som kan uppnås genom att utveckla och sammanslå verksamheter. Den kraftiga förändring av befolkningsstrukturen som kommer att ske bör också beaktas i planerna. I många kommuner har man under de senaste åren tagit fram planer för utveckling av servicenäten av daghem och skolor, och med hjälp av planerna har tydliga kostnadsbesparingar och effektivare tjänster uppnåtts. 

Att utveckla servicenäten är ofta en utmaning för beslutsfattarna, då de är tvungna att på samma gång beakta frågor som gäller bland annat balansering av ekonomin, utveckling av tjänsterna, arbets- och studieförhållanden och till och med frågor som gäller främjande av kommunens livskraft och regionalpolitiken. I värsta fall har beslut eller obeslutsamhet lett till att man hamnat i en ond cirkel som pågått i flera år, och under den tiden har man slösat bort tid och resurser som kunde ha använts på äkta utvecklingsarbete. Dessutom finns det risk för att man tappar greppet över kommunen som helhet och för att en oönskad utveckling sker, om arbetet med att utveckla tjänsterna stannar upp. Den nuvarande trenden är att regionala verksamheter blir vanligare. Också nätverk som tillhandahåller flera tjänster som stöder varandra i samma byggnad eller campus har blivit vanligare. Även kommunöverskridande lösningar används. 

Viktigt

  • Kommunerna är mycket olika sett till storlek, servicestruktur, ekonomisk situation och andra egenskaper. Vid utveckling av tjänster bör man alltid beakta kommunens egna utgångspunkter. Förfaranden och mål som är lämpliga för en växande kommuns behov är inte lämpliga för en kommun som tappar invånare.

  • Vid planering av servicenät bör man alltid ta hänsyn till kommunen som helhet och även till områdets behov. Man bör också ta reda på möjligheterna att slå samman verksamheter och tillhandahålla dem vid samma verksamhetsställen, vilket skulle kunna ge synergifördelar och spara kostnader. 

  • I detta planeringsarbete är det också viktigt att alltid granska kopplingen mellan planen för servicenätet och kommunens serviceprogram, liksom möjligheterna till samarbete med angränsande kommuner.

God praxis

  • Innan eller senast i samband med planeringen av servicenätet granskas själva tjänsten och möjligheterna att utveckla den, eftersom lokalerna endast utgör ett stöd i tillhandahållandet av tjänsten. 

Länkar till mer material