Servicenät
En systematisk fastighetsförvaltning är inte möjlig utan en plan för servicenätet som omfattar kommunens alla tjänster.
Servicenätet bygger på kommunens serviceprogram med dess kvalitetsmål. När servicenäten planeras beaktas utvecklingen av tjänsterna och lokalerna samtidigt. Servicenäten har traditionellt bestått av verksamhetsställen som hört till samma serviceverksamhet. Men på grund av kommunens utveckling ligger verksamhetsställena eventuellt inte längre på optimala platser med tanke på dagens krav och tillgängligheten.
Användningen av lokalbeståndet kan utvecklas och förbättras genom granskning av servicenät. Samtidigt kan fastighetsbeståndets nödvändighet bedömas. Avyttrande av onödiga fastigheter minskar reparations- och underhållskostnaderna.
Genom att utveckla servicenäten kan man rikta lokalbeståndets resurser ändamålsenligt och så att de långsiktiga förändringarna i befolknings- och servicestrukturen beaktas.
Utveckling av servicenäten
Det rekommenderas att man i samband med utvecklingen av servicenäten granskar flera alternativa genomförandemodeller och deras funktionella, kvalitativa och kvantitativa faktorer samt investerings- och driftskostnader på lång sikt. Vid granskning av alternativ bör man förutom kostnader även beakta den nytta som kan uppnås genom att utveckla och sammanslå verksamheter.
Vi står också inför stora demografiska förändringar, vilka bör beaktas i planerna. Under de senaste åren har många kommuner ägnat sig åt att i synnerhet utveckla servicenätverk för daghem och skolor, och med hjälp av planeringen har kommunerna uppnått helt klara kostnadsbesparingar och effektiviserat servicen.
Att utveckla servicenäten är ofta en utmaning för beslutsfattarna, då de är tvungna att på samma gång beakta frågor som gäller bland annat balansering av ekonomin, utveckling av tjänsterna, arbets- och studieförhållanden och till och med frågor som gäller främjande av kommunens livskraft och regionalpolitiken. I värsta fall har beslut eller obeslutsamhet lett till att man hamnat i en ond cirkel som pågått i flera år, och under den tiden har man slösat bort tid och resurser som kunde ha använts på äkta utvecklingsarbete.
Om utvecklingen av tjänster endast handlar om att utveckla en viss enskild funktion eller ett verksamhetsställe kan helhetsbilden bli diffus och även leda till oönskad utveckling. I dag gynnar man i allt högre grad regionala funktioner och nätverk med många tjänster, där man i samma byggnad eller campus produceras flera tjänster som stöder varandra. Även kommunöverskridande lösningar används.
Viktigt
-
Kommunerna har varierande storlek, servicestruktur, ekonomi och andra egenskaper. Serviceutvecklingen bör alltid basera sig på kommunens utgångspunkter. Rutinerna och målen i en växande kommun är inte desamma som för en kommun som tappar invånare.
-
Vid planering av servicenät bör man alltid ta hänsyn till kommunen som helhet och även till områdets behov. Man bör också ta reda på möjligheterna att slå samman verksamheter och tillhandahålla dem vid samma verksamhetsställen, vilket skulle kunna ge synergifördelar och spara kostnader.
-
I detta planeringsarbete är det också viktigt att alltid granska kopplingen mellan planen för servicenätet och kommunens serviceprogram, liksom möjligheterna till samarbete med angränsande kommuner.
God praxis
-
Innan eller senast i samband med planeringen av servicenätet granskas själva tjänsten och möjligheterna att utveckla den, eftersom lokalerna endast utgör ett stöd i tillhandahållandet av tjänsten.