Att höra och involvera lokalanvändarna
Att höra och involvera lokalanvändarna är viktigt i samband med utredningar av inneluftsproblem. Ett centralt mål är att användarna ska vara nöjda med lokalerna. Genom samråd får lokalanvändarna möjlighet att delta i utredningen av den aktuella situationen och att informera om sina observationer. Att involvera lokalanvändarna i processen för lösning av problemet är viktigt, och deras observationer och erfarenheter av lokalen och situationen kan hjälpa till att inrikta utredningarna.
Utöver att användarna hörs i samband med inneluftsproblem är det viktigt att också beakta dem i normala vardagliga situationer. Det har konstaterats vara en god praxis att ge användarna möjlighet att tillsammans med den som ansvarar för fastigheten diskutera sin oro relaterade till byggnaden. Då blir det möjligt att ta ställning till oron och diskutera den. För användare kan det vara viktigt att få information om till exempel byggnadens nuläge, kommande reparationer och fastighetstekniska system.
Användare kan höras genom till exempel intervjuer och enkäter. Det är viktigt att välja lämpligt sätt för situationen i fråga. Till exempel intervjuer fungerar bättre än enkäter om en byggnad har få användare. En genomtänkt enkät om inomhuslokalernas kvalitet och funktionalitet fungerar däremot bättre om byggnaden har många användare. I bästa fall ger enkätundersökningen jämförbar information om vad lokalanvändarna anser om kvaliteten på inomhusmiljön och om deras tillfredsställelse med lokalerna på gruppnivå.
Enkäten kan också ge viktig information om den multifaktoriella karaktären av användarnas negativa upplevelser relaterade till inomhusmiljön, information som bör beaktas vid utredning av situationen. Enkäten kan också ge information om hur många som upplever olägenheter relaterade till inomhusförhållandena, och mycket information om vilka faktorer som påverkar olägenheterna och problemlösningsprocessen.
Vid användning av symtomundersökningar bör begränsningarna i fråga om deras användning och tolkning beaktas. Resultaten är svårtolkade, i synnerhet när det gäller symtom. Symtomen påverkas samtidigt också av andra faktorer än potentiella olägenheter relaterade till inomhusluften, såsom hälsotillstånd (t.ex. influensaepidemier, allergiska sjukdomar), livsstil, andra kvalitets- och komfortfaktorer i inomhusmiljön, psykosociala faktorer (t.ex. på arbetsplatser arbetsgemenskapens funktionalitet, stress och oro) och årstid (pollenperioder). Dessutom är det inte möjligt att utifrån resultaten dra slutsatser om enskilda personers situation eller till exempel om orsakerna till symtom, och inte heller om risken för att lokalanvändarna blir sjuka, inte ens på gruppnivå.
Viktigt
-
Att involvera lokalanvändarna är viktigt i samband med utredningar av inomhusmiljöns kvalitet och funktionalitet. I synnerhet lokalanvändarnas observationer om förhållandena hjälper till att bestämma vilka olägenheter eller delar av byggnaden undersökningarna behöver inriktas på.
-
Resultaten av enkäten bör granskas i förhållande till andra utredningar som utförts i objektet. En enkät ger information om användarnas erfarenheter, medan en undersökning som gäller byggnaden ger information om förhållandena.
-
Användarnas erfarenheter och symtom kan påverkas av många faktorer, och man kan inte med säkerhet veta om symtomen har samband med inomhusluftens kvalitet.
-
När man ska undersöka hur inomhusmiljöer inverkar på hälsa och eventuella symtom, bör yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården involveras i planeringen och inriktandet av undersökningen samt i tolkningen och kommunikationen.
God praxis
-
Uppföljningen av användarnas nöjdhet med inomhusmiljön i en byggnad bör helst vara en fortlöpande verksamhet och ingå i insamlingen av allmän feedback.
-
I stället för enskilda inneklimatsenkäter kan enkäter genomföras till exempel i alla skolor i kommunen samtidigt, vilket gör det möjligt att jämföra skolorna med varandra.
-
Fokus bör vara på den upplevda inomhusluftkvaliteten och bedömningen av helheten.