Lokalegendomens storlek, värde och skick samt användningsbehov

För att kunna utveckla lokalegendomen behövs uppgifter om egendomens storlek, värde och skick samt om användningsbehovet. Servicenätets behov och utbudet av lokaler ska motsvara detta.

Det har utvecklats flera beräkningsmetoder för en snabb teknisk allmän granskning av byggnader och för beräkning av byggnaders värde och reparationsskulder, såsom modellen Kunkor samt metoderna Kiinteistöjen arvo (Fastigheternas värde) och Nykyhinta (Nuvarande pris). Den mest använda metoden idag baserar sig på byggnaders återanskaffningsvärde och tekniskt nuvärde.

Genom beräkning av reparationsskulden erhålls ett bra tvärsnitt av byggnadsbeståndets helhetssituation och en särskilt bra grund för bland annat undersökningar av servicenät och strategisk utveckling av fastighetsförvaltningen.

Obs! Vid användning av olika beräkningsmetoder ska man beakta att beräkningen inte nödvändigtvis ger särskilt noggrann information om enskilda byggnaders skick och deras behov av reparationer. För att få reda på en byggnads skick krävs åtminstone byggnadsspecifika besiktningar, konditionsbedömningar och konditionsundersökningar samt information om användningsintensitet och utförda reparationer.

Kom ihåg! Det får inte vara ett egenvärde att äga byggnader och varje byggnad ska ha en tydlig plan för användningsändamål och hur man ska agera när en byggnad inte längre behövs. Vanligen grundar sig användningsbehov i fråga om kommunala byggnader på kommunstrategin, ägarpolitiska riktlinjer och långsiktiga behov inom serviceproduktionen. Behoven inom serviceproduktionen kan anges exempelvis i kommunens serviceprogram, utifrån vilket man gjort de nödvändiga servicenätsundersökningarna. Tjänsterna, liksom de lokaler som behövs för att producera tjänsterna, bör samordnas på ett optimalt sätt och i enlighet med kraven på en hållbar kommunal ekonomi. 

Hantering av uppgifter om lokalerna

Det finns mycket som behöver utvecklas i fråga om lagringen av uppgifterna om kommunens lokaler. Uppgifterna bör vara lätta att hitta och de bör kunna förädlas och utnyttjas. Ett digitalt språng är nödvändigt också inom den tekniska sektorn.

När det gäller lokalförvaltningen finns det många krävande databehov som kräver digitalisering. Till exempel ett digitalt ritningsarkiv som innehåller byggnadsplanerna borde redan nu användas i alla kommuner. För lokalerna bör det finnas en numerisk uppgift åtminstone i ett kalkylprogram. Numeriska uppgifter behövs bland annat när interna hyror bestäms. Det finns skäl att öka användningen av lokalhanteringsprogram som kopplar ihop digitala bilddata och numeriska lokaluppgifter.

System för mätning och analys av energinyttigheter relaterade till skötseln och underhållet av byggnaderna har vuxit i popularitet vid sidan av digitala serviceböcker och olika informationssystem. Men särskilt i fråga om mät- och analyssystemen behövs det ännu mycket utvecklingsarbete. Även information från fastighetsautomationssystem används fortfarande för lite, och det finns till exempel inte ännu någon användbar statistisk information om förhållandena i byggnader. 

Viktigt

  • Om kommunens fastighetsuppgifter inte är uppdaterade bör det göras en kartläggning där alla tekniska uppgifter om byggnaderna samlas in. Utifrån insamlingen kan man göra en uppskattning av byggnadsbeståndets värde samt beräkningar rörande byggnadernas konditionsklass och renoveringsbehov. Därefter kan egendomen klassificeras och uppdelas på portföljer.

  • Kommunens uppgifter om egendomen bör vara uppdaterade.

Länkar till mer material

Mer information

  • Rakennusten teknisen arvon määritys ja hyödyntäminen Helsingin kaupungin kiinteistövirastossa, Vastamäki V., Helsingin kaupunki, 2010. (på finska)
  • Rakennustyyppikohtainen peruskorjaustarpeen arviointi kuntien rakennuksissa, Nippala E., Vainio T. & Nuuttila H., Kuntaliitto 2006. (på finska)
  • Kiinteistön teknisten arvojen laskenta, Viljakainen J., Helsingin kaupunki, 2004. (på finska)