Vad handlar programmet Sunda lokaler om?

Programmet Sunda lokaler 2028 fokuserar på offentliga byggnader, eftersom det i dessa tillhandahålls tjänster för ett stort antal människor. Med offentliga byggnader avses exempelvis byggnader som ägs eller används av kommuner eller staten. Det är viktigt att människor inte blir utsatta för dålig inomhusluft i dessa lokaler. För närvarande är de vanligaste orsakerna till problem i kommunala byggnader problem med ventilationen, unken luft och tryckförhållandena (tekniska problem). Även fukt- och mögelskador samt problem relaterade till temperatur, torr luft, fukt eller drag försämrar kvaliteten på inomhusluften. Dessutom orsakar kemiska föroreningar och radon problem. I byggnader med inneluftsproblem förekommer ofta flera olägenheter samtidigt.

Problem med inomhusluften i offentliga byggnader har inte bara negativa effekter på människors hälsa, välbefinnande och sociala förhållanden utan också ekonomiska konsekvenser. Trots att de åtgärder som ingår i programmet fokuserar på offentliga byggnader, är det meningen att vården av personer som har symtom på grund av inomhusluften ska bli effektivare oberoende av var deras symtom har sitt ursprung. Dessutom ska samarbete med den privata sektorn ingå, och målsättningen är att tillsammans utveckla hållbara strategiska förfaranden för förvaltningen av fastighetsbeståndet och att främja en systematisk fastighetsförvaltning.

Av de kommuner som besvarade en enkät 2019 (Sisäilma ja terveys: kehitys, nykytilanne, seuranta ja vertailu eri maiden sekä julkisen ja yksityisen sektorin välillä, Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2019:59, på finska, Statsrådets kansli) uppgav cirka hälften att problemen med inomhusluften håller på att minska eller att man kunnat förebygga problem. Cirka tio procent av de svarande kommunerna ansåg att problemen med inomhusluften i kommunernas byggnader håller på att förvärras. Utifrån svaren i enkätundersökningen har det uppskattats att det i byggnader som ägs och används av kommunerna finns betydande inneluftsproblem i 5–18 procent av byggnadernas totala area.

Kommunerna håller dock på eller har redan flyttat fokus till hantering och förebyggande.  Kommunerna försöker finna de rätta åtgärderna för att förbättra situationen. Att fastighetsbeståndet är stort, att det dröjer innan renoveringar utförs och att det finns brister i skötseln och underhållet påverkar uppkomsten av problem med inomhusluften. Även i fråga om de statliga fastigheterna (Senatfastigheter) flyttas fokus till förebyggande åtgärder. Senatfastigheter har ett handlingsprogram med förebyggande åtgärder som iakttas när staten hyr, bygger nya, renoverar och använder lokaler. I Senatfastigheter anser man att problemen med inomhusluften är under kontroll och att situationen håller på att bli bättre. Man följer läget genom att utvärdera de åtgärder som genomförts under strategiperioden. (Sisäilma ja terveys: kehitys, nykytilanne, seuranta ja vertailu eri maiden sekä julkisen ja yksityisen sektorin välillä, Publikationsserie för statsrådets utrednings-  och forskningsverksamhet 2019:59, på finska, Statsrådets kansli)

Målet för den tioåriga programperioden är att för fastighetsförvaltningen etablera ett förfarande enligt vilket man regelbundet granskar och utvärderar byggnadernas skick, lokalernas ändamålsenlighet och användarnas erfarenheter. Förhoppningen är att en systematisk och proaktiv fastighetsförvaltning ska förbättra läget i fråga om inomhusluften i många daghem, skolor och kaserner. Förtroendet och kommunikationen mellan olika aktörer ska förbättras med hjälp av arbete i en multiprofessionell samarbetsgrupp. Målet är att problem med inomhusluften identifieras, utreds transparent och åtgärdas snabbt.

Det har tagits fram en ny handlingsmodell för att lösa och förebygga problem med inomhusluften i kommunerna. Handlingsmodellen lanserades den 27 oktober 2020. Handlingsmodellen Sunda lokaler är en tjänst där det samlas information, anvisningar och god praxis för proaktiv fastighetsförvaltning i fråga om offentliga byggnader, och den är avsedd som stödmaterial för kommunerna. 

Till en av de viktigaste åtgärderna i programmet hör att hälso- och sjukvården ska ge ett kraftigare stöd till dem som har symtom på grund av inomhusluften. Inom ramen för programmet undersöks sätt att förbättra vården av dem som får symtom och att utveckla rehabilitering som stöder dem. Möjligheterna inom den sociala tryggheten granskas i samband med helhetsreformen av den sociala tryggheten. Via programmet ska det också spridas information om hälsoeffekter relaterade till inneluftsproblem. 

I programmet ingår också satsningar på att förbättra kompetensen inom fukthantering vid byggande och förvaltning av fastighetsbestånd. Satsningarna på kompetens i strategisk fastighetsförvaltning görs i samarbete med kommunerna.

För att stödja planeringen av åtgärder inriktade på kompetensutveckling har det genomförts en kartläggning av kompetensen inom fastighets- och byggnadsbranschen. De frågor som man önskade få svar på i kartläggningen var vilken kompetens som finns och vilken som saknas i olika yrken och branscher. Kompetenskartläggningen visade att det inte finns tillräcklig kompetens för hantering av byggandet som helhet, vilket innebär att det inte är möjligt att uppnå gemensamma mål, såsom god inomhusluft. Avsaknaden av kompetens i hantering av helheter leder till att inomhusluften inte beaktas tillräckligt i de olika stadierna av byggnadernas livscykel. Man bör åstadkomma en bättre förståelse och samordning av helheter genom att inkludera grundläggande kompetens i frågor som rör inomhusluften i alla byggnadsbranschens utbildningar. Brister i kompetens vid upphandling av projekterings-, bygg- och underhållstjänster ger upphov till kvalitetsproblem i byggandet.

År 2021 kommer riktlinjer att tas fram om användningen av mögelhundar som hjälp vid undersökning av byggnaders skick. En utredning om projektering och nuläge i fråga om lokaler och byggnader som används inom yrkesutbildningen ska också vara klar 2021. En motsvarande utredning har gjorts tidigare om de allmänbildande läroanstalterna. 

Handlingsmodellen är en webbtjänst där det samlas information, anvisningar och god praxis för proaktiv fastighetsförvaltning i fråga om offentliga byggnader. Modellen riktar sig till kommuner och kan användas som stödmaterial för att lösa och förebygga problem med inomhusluften.

Uppgifter om god praxis i kommunerna har samlats in på workshoppar som ordnats på olika håll i Finland 2019–2020. Samarbetet med kommunerna kommer att fortsätta och verksamhetsmodellen ska utvecklas vidare utifrån feedback.

Åtgärderna i programmet är nära kopplade till arbete som redan nu utförs i kommunerna, regionalförvaltningen och ministerierna samt i ett flertal organisationer och företag. Programmet stöder och effektiviserar detta arbete. Genomförandet styrs av en ledningsgrupp bestående av ministeriernas högsta tjänstemän. För det praktiska genomförandet svarar ett huvudsekretariat och de ministerier som deltar i programmet, det vill säga undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet. 

Programmet utvärderas genom mätningar som visar om byggnadsbeståndets skick förbättrats och om antalet personer med symtom från inomhusluften minskat i slutet av 2028.

Beslutet om att börja bereda åtgärdsprogrammet Ett decennium av sunda lokaler fattades vid ett parlamentariskt rundabordsmöte som sammankallades av statsminister Juha Sipilä och som hölls i juni 2017. Avsikten med mötet var att behandla läget i fråga om inomhusluften i de offentliga byggnaderna. Förslaget till åtgärdsprogram bereddes vid ministerierna hösten 2017. Programmet färdigställdes våren 2018 utifrån diskussionsmöten som ordnades vintern 2017–2018 och utifrån feedback som gavs under hörandefasen. Statsrådet godkände principbeslutet om programmet vid sitt sammanträde den 3 maj 2018.