Allmän projektering och genomförandeprojektering

Vid den allmänna projekteringen utvecklas den förslagsplan som tagits fram utifrån projektplanen. Resultatet blir en genomförbar allmän plan. I denna fas upprättas i allmänhet också bygglovshandlingarna, och då kan bygglov sökas. Dessutom fattas beslut om de slutliga tekniska lösningarna, vilket innebär att en ändring av de tekniska lösningarna efter detta försvårar genomförandet av projektet.

I samband med den allmänna projekteringen bör riskerna i byggprojektet ägnas särskild uppmärksamhet, och riskhanteringen preciseras efter genomförandeprojekteringen. I den allmänna projekteringen och genomförandeprojekteringen är det också viktigt att samordna planerna och beakta planernas genomförbarhet.

Behovet av bygglov

Senast när den allmänna projekteringen utförs bör behovet av bygglov identifieras. Kraven i fråga om bygglovet anges i markanvändnings- och bygglagen. Tolkningarna av dessa krav varierar dock från kommun till kommun, så det är mycket viktigt att ta kontakt med kommunens byggnadstillsynsmyndighet redan i början av projektet.

Det bör noteras att markanvändnings- och bygglagen och de förordningar som utfärdats med stöd av denna fullt ut gäller också byggprojekt där tröskeln för bygglov inte överskrids. Markanvändnings- och bygglagen innehåller också krav och skyldigheter som gäller projektets projekterare, entreprenörer och andra parter. Syftet med bygglovsförfarandet är att säkerställa att projektet lyckas kvalitetsmässigt.


Ledning av projektering

För att ett byggprojekt ska lyckas är det viktigt att projekteringsarbetet leds väl. När man utarbetar allmänna planer och genomförandeplaner bör man i tidsplanen beakta eventuella etappmål. I små projekt är etappmål inte alltid möjliga, men i större projekt bör planen följas upp mot etappmål.

Med hjälp av etappmål är det möjligt att hantera de risker som projekterarnas ömsesidiga beroenden innebär. Ett bra förfarande är till exempel att gå igenom de preliminära planerna för hur rör och kanaler ska dras och hur stora utrymmen som ska reserveras för de fastighetstekniska systemen redan i samband med den allmänna projekteringen i stället för under genomförandeprojekteringen. När man fastställer hur lång tid projekteringen kommer att ta ska man beakta den tid som varje projekterare behöver samt att projekteringsuppgifterna är beroende av varandra.

Hantering av helheter

Även hanteringen av helheter är viktig i den allmänna projekteringen och genomförandeprojekteringen. Ett stort antal parter är knutna till projekteringsorganisationen, och beroende på genomförandeformen kan även entreprenören höra till organisationen.

Uppdraget att hantera helheten ges till huvudprojekteraren, informationsmodelleringskoordinatorn, fuktsäkerhetskoordinatorn eller säkerhetskoordinatorn beroende på typen av projekt. Det är viktigt att koordinatorer involveras, och dessutom att koordinatorerna använder den tid som krävs för projektet för samordning.

Fukthantering i allmän projektering

Fukthanteringen börjar bli viktigare i den allmänna projekteringen, och den är viktig ända tills projektet tas emot. I denna projektfas bör man genomföra åtgärder som ingår i fuktsäkerhetsplanen.

I projekt som genomförs enligt ett bygglov krävs alltid en fuktsäkerhetsbeskrivning. Dessutom väljer man i projekteringsfasen många lösningar relaterade till inomhusluften och fukt. Vid projektering av dessa lösningar bör man vara särskilt noggrann, och projekteringen ska inte skjutas upp och utföras i samband med byggandet. Projekterarna bör få tillräckligt med resurser och tid för detaljprojekteringen.

Viktigt

  • Planerna bör samordnas och deras kvalitet säkerställas.

  • I projekteringslösningarna bör genomförbarhet beaktas.

  • Riskhanteringen bör genomföras systematiskt.

God praxis

  • De färdiga allmänna planerna jämförs med målen i projektplanen.

  • Projekteringen leds väl och tillräckliga resurser avsätts för den.

  • Kritiska detaljer identifieras och lösningarna för dem granskas i slutet av genomförandefasen.

  • I projekt som gäller problem med inomhusluften deltar en expert på inomhusluft i projekteringsprocessen.

Länkar till mer material

Mer information

  • Rakenteellisen turvallisuuden ja rakennusfysikaalisen toimivuuden riskiarviot, Suomen Rakennusinsinöörien Liitto RIL ry, 2016. (på finska)
  • Projektinjohtototeutuksen riskienhallinta, RT 10-11081, Rakennustietosäätiö RTS, 2012. (på finska)
  • Ohje riskienhallintamenetelmistä 40/2017, Väylävirasto, 2017. (Voidaan soveltaa myös talonrakentamiseen - Kan tillämpas även på husbyggnad (på finska)

  • Rakennushankkeen työturvallisuus, Ratu KI-6034, Rakennustietosäätiö RTS, 2019. (på finska)