Utredning av nuläget för idrotts- och motionsbyggnader har publicerats
En utredning av nuläget för idrotts- och motionsbyggnader på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet (UKM) publicerades sommaren 2024. Utredningen genomfördes som en del av programmet Sunda lokaler 2028. FCG Finnish Consulting Group Oy ansvarade för genomförandet av arbetet.
Syftet med utredningsarbetet var att få en helhetsbild av antalet byggnader som används för motion, deras skick, bestämmelserna om planering och underhåll samt experternas uppfattningar om utvecklingsbehoven inom byggandet av motionsanläggningar. Som källmaterial användes uppgifter från 2021 i Statistikcentralens tjänst för den byggda miljön (Rakennettu ympäristö) samt informationssystemet för idrottsplatser LIPAS vid Jyväskylä universitet, vars utveckling och underhåll finansieras av UKM.
Beståndet av idrotts- och motionsbyggnader är relativt ungt; i materialet var endast cirka 20 procent av byggnaderna uppförda före 1980. Enligt materialet har endast ett fåtal byggnader totalrenoverats. Man känner till den reparationsskuld som gäller kommunernas hela byggnadsbestånd och som även inkluderar idrotts- och motionsbyggnaderna. Drygt hälften (55 %) av idrotts- och motionsbyggnaderna ägs av kommunerna.
Idrottsbyggnader är bland annat simhallar, ishallar, idrotts- och bollhallar samt stadionanläggningar. Statistikcentralens tjänst för den byggda miljön klassificerar idrotts- och motionsbyggnader enligt sitt huvudsakliga användningsändamål i ansökan om bygglov, så till exempel gymnastiksalar i anslutning till skolor ingår i källmaterialet.
Förändringen i befolkningsstrukturen och klimatförändringarna utgör utmaningar nu och i framtiden
Under perioden 2013–2022 har i genomsnitt 423 euro per invånare investerats i idrottsbyggnader, men skillnaderna i medelvärdet är stora mellan landskapen (Södra Österbotten 1 049 euro och Kajanaland 70 euro per invånare). Kommunerna står inför en ny utmaning när befolkningen i en stor del av Finland minskar och åldras i takt med att befolkningen i tillväxtcentrumen ökar. Det finns en risk för att de gamla motionsbyggnaderna inte motsvarar invånarnas användningsbehov i och med förändringen i befolkningsstrukturen.
I utredningen konstateras att man bör beakta mångsidiga användningsbehov redan i samband med planeringen av en ny motionsbyggnad eller renoveringen av den. Likabehandling och jämlik användning av idrotts- och motionsbyggnader bör främjas i byggprojekt. I praktiken innebär detta att en lokal ska lämpa sig för allt fler olika användargrupper och för flera olika användningsändamål samt att lokalen smidigt ska kunna anpassas för ett annat användningsändamål om användningsbehoven ändras.
Stora byggnader avsedda för idrott och motion är traditionellt ganska svaga vad gäller energieffektiviteten, och klimatförändringarna medför krav på en betydande minskning av utsläppen. I planeringsskedet för nya motionsbyggnader måste man alltså beakta en så god energieffektivitet som möjligt. En utmaning är hur befintliga stora motionsbyggnader ska göras energieffektiva. Reformen av bygglagen (2025) ställer också andra nya krav på offentliga servicebyggnader enligt principerna för hållbar utveckling.
