Tips från fältet
Senatfastigheters nolltoleransprogram för problem med inomhusluften ger resultat

Senatfastigheter fortsätter att satsa på att förebygga problem med inomhusluften genom nolltoleransprogrammet för problem med inomhusförhållandena. Tack vare det långsiktiga arbetet har inomhusluften i statens byggnader till många delar förbättrats under de senaste åren. Fastigheterna har renoverats och förnyats, å andra sidan har man satsat på kommunikation och dialog med lokalanvändarna.

Vad är Senatfastigheter? Vem är du och vad jobbar du med?

Senatfastigheter är ett statligt affärsverk som hör till Senatkoncernen och som ansvarar för utvecklingen och upprätthållandet av statens fastighetsförmögenhet. Affärsverket erbjuder lokaler och arbetsmiljöer för statsförvaltningen, såsom ministerier, ämbetsverk och inrättningar. Till Senatfastigheters uppgifter hör också att sköta statens kulturhistoriskt värdefulla objekt. Under de senaste åren har Senatfastigheter satsat kraftigt på inomhusförhållanden bl.a. genom nolltoleransprogrammet för problem med inomhusförhållanden (sedan 2019). Till Senatkoncernen hör också Försvarsfastigheter och Senatstationfastigheter Ab.

Jag är Anne Korpi, specialsakkunnig i inomhusförhållanden, och jag har i snart 10 års tid varit med och utvecklat inomhusförhållandena i statens arbetslokaler och verksamhetssätt som syftar till att minska problemen med inomhusluft.

Hur står det till?

Ramarna är i skick: Idag är det lätt att få information, utredningar och anvisningar om förebyggande av problem med inomhusluften och även om hanteringen av situationer som gäller inomhusluften. Det finns välmotiverade anvisningar för att bygga byggnader och lokaler på ett sätt som är säkert med tanke på inomhusluften, samt för rätt användning, service, underhåll och reparation av lokalerna. Prognosprogrammen tar över branschen och i diskussionen betonas lokaler som främjar hälsa och välbefinnande. Man har skapat goda förutsättningar för att utveckla medborgarnas och olika yrkesgruppers inomhusluftskompetens och vidare främjande av hälsa och välfärd bl.a. i programmet Sunda lokaler.  

Vi kan dock inte vila på lagrarna eller invagga oss i falska förhoppningar och nöja oss med den ovan beskrivna situationen. Världen och omständigheterna förändras på ett sätt som återigen lyfter fram frågorna om inomhusluften: Nu måste man lösa hur inomhusutrymmena ska hållas trivsamma och hälsosamma även under de extrema väderförhållanden som klimatförändringen ger upphov till. Och vilka konsekvenser det ökade distansarbetet eller en förbättring av byggnadernas energieffektivitet har för behoven i anslutning till inomhusluften. Och hur återanvändningen av använt byggnadsmaterial kan genomföras på ett säkert sätt med tanke på inomhusluften. Dessutom talar man om att utnyttja artificiell intelligens som hjälp även för att optimera inomhusluftens kvalitet och energieffektiviteten i byggnader.

Vilken är din uppfattning om den nuvarande situationen gällande inomhusluften i Finland och statens fastigheter?

Debatten om inomhusluften i Finland höll länge negativ ton, trots att internationella jämförelser visar att Finland, med undantag för radon, i genomsnitt har bättre inomhusluft och mindre fukt- och mögelskador i byggnader än andra europeiska länder. Men nu syns satsningarna på byggnadernas skick i och med olika program för offentliga byggnader och tydliga strategiska insatser. Praxis och verksamhetsmodeller som visat sig vara bra har tagits i så omfattande bruk som möjligt.

I fråga om statens byggnader har inomhusluften till många delar förbättrats under de senaste åren. Fastigheterna har renoverats och förnyats, å andra sidan har man satsat på kommunikation och dialog med lokalanvändarna.

En aktuell fråga i anslutning till inomhusförhållanden som jag skulle vilja lyfta fram är det nyligen avslutade energisparprogrammet för statens fastigheter. På grund av energikrisen sänkte vi rumstemperaturerna måttligt och justerade husteknikens inställningsvärden, och sparade på detta sätt 100 GWh energi från hösten 2022 till slutet av 2023. Av kundresponsen som vi noggrant följer framgick att i vissa lokaler minskade värmetrivseln så mycket att temperaturerna där kommer att höjas kontrollerat.

Vad tycker du är viktigast när det gäller att förbättra inomhusluftens kvalitet?

Liksom orsakerna till problemen med inomhusluften är många, måste man också bereda lösningar från flera håll.

En av de viktigaste faktorerna är att ständigt lyfta fram och påminna om ämnet med hjälp av handledning och utbildning. Detta gäller både yrkespersoner och medborgare. De senaste forskningsresultaten, rekommendationerna och bästa praxis inom branschen ska göras tillgängliga för yrkespersonerna inom byggbranschen. Medborgarnas förståelse för de faktorer som påverkar inomhusluften i deras boende- och arbetsmiljö, de faktorer som förebådar problem med inomhusluften och kanalerna för att påverka dem måste ökas regelbundet.

För det andra spelar förutseende service och underhåll i rätt tid av byggnaden och hustekniken en nyckelroll i upprätthållandet av sunda och säkra inomhusförhållanden. 

För det tredje vill jag nämna att även forskning behövs, eftersom vi verkligen inte förstår bakgrunden till alla fenomen som påverkar inomhusluften eller uppkomstmekanismerna för hälsoriskerna, och därmed inte alltid kan rikta eventuella åtgärder rätt.

Vilka tips har du i frågor som gäller inomhusluft och vad skulle det kräva i praktiken att genomföra dem?

Det är fråga om ett långsiktigt arbete för att förebygga problem med inomhusluften, som börjar redan i planerings- och byggnadsskedet och som fortsätter som uppföljning av byggnadernas skick medan byggnaderna används. Alla parter i byggkedjan tar ansvar för sin egen andel. När man vet hur man ska agera gör man det också utan förklaringar. Eventuella fall av inomhusluft ska skötas snabbt så att lokalanvändarna (eller de boende) orsakas så lite och så kortvariga olägenheter som möjligt. Dessutom förutsätter arbetet öppen och aktuell kommunikation om ämnet.

I praktiken kräver ett sådant helhetsbetonat förhållningssätt engagemang från ledningen och anvisade person- och penningresurser. I detta sammanhang måste man också modigt tala om ledarskapssätt, förändringsledning och arbetskultur.

Vad har Senatfastigheter för närvarande på gång när det gäller inomhusluft?

Vårt nolltoleransprogram för problem med inomhusförhållandena fortsätter. I anslutning till detta ligger tyngdpunkten på kvalitetssäkring av byggandet och på att omsätta vår uppdaterade modell för byggnadsbesiktning i praktiken. Vi satsar fortfarande kraftigt på att öka inomhusluftskompetensen hos vår egen personal.

Vilka hälsningar skulle du skicka till andra aktörer, kommunerna och programmet Sunda lokaler?

Vi fortsätter som hittills anstränga oss för att skapa lokaler som upprätthåller hälsan och trivseln och delar god praxis med varandra!

I artikelserien Tips från fältet presenteras arbete för god inomhusluft som utförs av intressenter inom programmet Sunda lokaler. Om du vill att din förening eller organisation ska ingå i artikelserien, skicka ett meddelande till terveet-tilat(at)gov.fi. Vi delar gärna med oss av informationen. Låt oss skicka det goda vidare!