Tips från kommunerna
Lokalanvändare och chefer i Joensuu förbinder sig till anvisningar som berör inomhusmiljö

Utgivningsdatum 27.9.2021 8.30 | Publicerad på svenska 8.10.2021 kl. 17.14
Lokalanvändare och chefer i Joensuu förbinder sig till anvisningar som berör inomhusmiljö

Engagemanget för de anvisningar som berör inomhusmiljö har varit starkt i Joensuu tack vare inskolning. Lokalerna används enligt anvisningarna, det vill säga för planerade ändamål. I anmälningsförfarandet gör man en skillnad mellan anmälan om olägenheter och anmälan om symtom. Detta tillvägagångssätt har gjort processen såväl tydligare som tidsmässigt kortare. I artikelserien ”Tips från kommunerna” presenterar vi god praxis som kommunerna infört för att hantera problem med inomhusluften.

Hallå Joensuu! Vem är du och vad jobbar du med?

Jag är Joni Sorjonen, en 36-årig enbarnspappa och ingenjör (högre yrkeshögskoleexamen) från Joensuu. För närvarande är jag tf. direktör för Joensuu stads lokalcentral.

Jag har arbetat med frågor kring inomhusluft och ombyggnad de senaste tio åren. Jag blev expert på hälsoriktigt byggande 2016 och har även behörighet som asbest- och skadeämnesexpert och fuktmätningsexpert. Jag har varit anställd hos staden sedan 2017. 

Joni Sorjonen. Foto: Jussi Lehkonen

Hur går det?

Vi har lyckats åtgärda det eftersatta underhållet av lokaler i Joensuu genom att ersätta det gamla byggnadsbeståndet som uppvisade problem med nya, energieffektivare och mer ändamålsenliga lokallösningar. Under de senaste åren har vi satsat på användarnas trivsel och möjligheterna att anpassa lokalerna för olika behov. Joensuu stads exemplariska klimatarbete kommer säkert att synas också i lokallösningarna.

Vilken god praxis tillämpar ni i Joensuu och hur förverkligas den i praktiken?

Vi reformerade vår verksamhet 2019 genom att utarbeta nya anvisningar som berör inomhusmiljö. Helheten styrs av stadens styrgrupp för inomhusmiljö, och en multiprofessionell inneluftsgrupp är dess hantlangare när det gäller problemfastigheter. Genom att göra en tydlig skillnad mellan anmälan om olägenheter och anmälan om symtom har vi lyckats både förtydliga och förkorta processen. Men vi fortsätter ännu att utveckla och uppdatera våra arbetssätt.

Hur syns god praxis i vardagen?

Lokalanvändarna får snabbt hjälp och vi kan snabbt ingripa i problem. Processen för att lösa problem efter anmälan framskrider utan avbrott med hjälp av multiprofessionellt samarbete.

Vad är det som mest har bidragit till er framgång?

Att vi introducerar och engagerar lokalanvändare och chefer i våra anvisningar som berör inomhusmiljö. Spjutspetsen i lokalanvändarnas verksamhet är att observera och anmäla problem, men också att använda lokalerna enligt anvisningar. Arbetet är långt ifrån klart, men vi strävar målmedvetet till att öka medvetenheten genom inskolning.

Hurdan utveckling har skett jämfört med tiden före nuvarande praxis?

Problemfastigheterna har minskat betydligt i antal, och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer har förtydligats. Befintliga resurser omfördelas effektivare, vilket jag anser vara viktigt när man löser multidisciplinära problem. 

Hurdana hälsningar vill du skicka till andra kommuner?

Jag vill uppmuntra kommunerna att förnya sig fördomsfritt också när det gäller frågor som rör inomhusluften. Det lönar sig att ta ut det mesta av Sunda lokaler-utbudet. Det gäller dock att beakta kommunernas befintliga resurser i anvisningarna och verksamhetsmodellerna och att förtydliga ansvarsfördelningen. Med djärva steg mot förnyelse!

Ytterligare information: Joni Sorjonen, tf. direktör för Joensuu stads lokalcentral, joni.sorjonen(a)joensuu.fi

I artikelserien ”Tips från kommunerna” presenterar vi god praxis som kommunerna infört för att hantera problem med inomhusluften. Skicka e-post till oss på terveet-tilat(a)vnk.fi om du vill dela med dig av god praxis i din kommun. Vi sprider gärna information om fungerande lösningar.