- Sunda lokaler 2028
- fi
- Programmet
- Nyheter
Tips från kommunerna
I Sodankylä uppskattas öppenhet och ett snabbt agerande i ärenden som gäller inomhusluft
Öppenhet och insyn och ett beslutsam agerande spelar en nyckelroll i Fjällapplands arbete med inomhusluft. Tidvis medför långa avstånd och olika verksamhetskulturer utmaningar, men nivån på de undersökningar som gjorts har stigit och beslutsfattandet sker i bästa fall både snabbt och effektivt. Det ömsesidiga förtroendet har stor betydelse när det gäller att lösa ärenden som gäller inomhusluft.
Hej till Fjällappland! Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är Juha Metso och har arbetat som hälsoinspektör i över 27 år. I mina arbetsuppgifter ingår övervakning av skolor, daghem och institutioner inom socialsektorn samt ärenden som gäller inomhusluft i hela regionen. Med ärenden som gäller inomhusluft arbetade jag först i Lahtis stad i 16 år och därefter i över 12 år i Kittilä.
Min arbetsplats är Fjällapplands miljöhälsovård. Min arbetsgivare är Sodankylä kommun. Vårt verksamhetsområde är Enontekis, Kittilä, Muonio och Sodankylä. Mitt kontor ligger i Kittilä.
Hur går det?
Det går relativt bra. För närvarande granskas ärenden som gäller inomhusluft i några offentliga objekt och dessutom är det en jämn ström av arbete på bostadssidan. Utmaningen är naturligtvis att vi verkar i fyra kommuner och avstånden är långa. Exempelvis dagens uppdrag var i Kilpisjärvi, vilket är strax under 700 kilometer fram och tillbaka.
Även kommunernas olika verksamhetskulturer i ärenden som gäller inomhusluft medför utmaningar i arbetsuppgifterna. Vissa kommuner har tydliga riktlinjer för hur de ska hanteras, medan andra ännu inte har finslipat sin verksamhetsmodell. Vissa kommuner bedriver ett nära samarbete med olika aktörer och funderar tillsammans igenom ärenden som gäller inomhusluft, medan andra kommuner låter göra undersökningar av inomhusluften utan att de vet hur de ska beställa rätt saker av forskarna. Då blir man ofta tvungen att arbeta mer i efterhand för att få saker och ting i ordning.
Vilken god praxis har ni i inomhusluftsärenden och hur genomförs den i praktiken?
Sodankylä kommun har enligt min mening en utmärkt inställning till hantering av ärenden som gäller inomhusluft. Vi har en bra anvisning för ärenden som gäller inomhusluft och arbetsgruppen för inomhusluft agerar snabbt när problem uppstår. Vi använder en blankett för felanmälan på vilken användaren kan göra en anmälan om ärenden som gäller inomhusluft. Arbetstagarna skickar anmälan till arbetarskyddschefen i form av en elektronisk blankett. Dessutom kan till exempel elevernas föräldrar eller eleverna själva göra en felanmälan till skolhälsovården. När anmälan har kommit in förmedlas informationen vidare till lokalservicechefen och hälsoinspektören, som vid behov gör en inspektion av objektet och gör upp en plan för fortsatta åtgärder. Under inomhusluftsarbetsgruppens möte behandlas anmälningarna och samtidigt berättar vi vad vi har konstaterat på objektet och om det behövs ytterligare undersökningar eller reparationer av fastigheten. Arbetsgruppen för inomhusluft fattar sedan tillsammans beslut om fortsatta åtgärder. Arbetsgruppen är ett bra samarbetsverktyg.
Det är lättast för mig att åskådliggöra vårt verksamhetssätt med ett exempel på en byggnad. Så här såg händelseförloppet ut för skolan Alexanteri Kenan koulu (AKK) i Sodankylä:
I den aktuella skolan finns det fem byggnader där kommunen lät genomföra en omfattande undersökning av skicket för de kommande investeringarna i ombyggnader. Undersökningarna blev klara i oktober 2017. Undersökningarna gjordes för varje byggnad för sig. Undersökningarna av byggnadernas skick skickades direkt till hälsoinspektören för bedömning av hälsoförhållandena. Dessutom hade det kommit många felanmälningar om symptom från byggnaderna, och orsaken bakom dem hade utretts flera gånger.
På tisdagen kom rapporterna till hälsoinspektören för kommentarer. På onsdagen höll jag ett möte med den tekniska direktören och lokalservicechefen i Sodankylä. De frågade hur snabbt jag kunde förbereda utlåtanden. På skolan hade man många symptom och trycket på att få mer information om ärendet bland användarna var stort.
Helhetsbedömningen blev klar på söndagskvällen. Slutresultatet var att två av fastigheterna var i så dåligt skick att de borde tas ur bruk. I två byggnader kunde verksamheten fortsätta, men i dem måste man snabbt vidta korrigerande åtgärder. Dessutom skulle man inleda en effektiverad uppföljning av inomhusluftens kvalitet i byggnaderna. I en fastighet krävdes inga särskilda åtgärder.
På måndagen sammanträdde kommunens ledningsgrupp utökad med en hälsoinspektör för att diskutera gången och förmedlingen av information i ärendet. På tisdagsmorgonen informerades kommunstyrelsen om resultaten och de fortsatta åtgärderna. På eftermiddagen informerades personalen och på kvällen medierna samt föräldrarna. Resultaten presenterades helt öppet.
På informationstillfället berättade man också att verksamheten i två fastigheter skulle flyttas till tillfälliga lokaler så snart som möjligt. Kommunen hade sanerat en del av skolan till tillfälliga lokaler, så de första eleverna kunde flytta redan två veckor efter att rapporterna kommit. Barackerna som fungerade som tillfälliga lokaler blev klara 2018, då även resten av eleverna kunde flytta till tillfälliga lokaler. Det nya skolcentret blir färdigt hösten 2022.
Detta var ett bra exempel på hur kommunen även kan fatta beslut snabbt om det krävs. Kommunledningen litade på hälsoinspektörens samlade bedömningar och agerade direkt. En annan viktig faktor för framgången var att kommunfullmäktige var engagerade i hela processen. Dessutom var det anmärkningsvärt att alla instanser informerades öppet om de vidtagna åtgärderna och resultaten av undersökningarna av inomhusluften.
Hur syns den goda praxisen i kommunens vardag?
Exempelvis i Sodankylä kommun har bruset och ovissheten minskat. Människor är lugnare när det gäller inomhusluft. Ärendena behandlas snabbt och användarna är medvetna om att kommunen vidtar åtgärder med låg tröskel.
Vad har varit viktigt för framgången?
Samarbetet med olika aktörer och öppen förmedling av information till alla parter. Ur hälsoinspektörens synvinkel bidrog det ovan beskrivna AKK-fallet till att kommunledningen litade på mina rapporter och slutsatser. Jag blev nästan förvånad över deras förmåga att fatta snabba beslut och planera.
Vilken förändring har skett jämfört med på den tiden då dessa tillvägagångssätt inte tillämpades?
Den viktigaste förändringen, även i andra kommuner än i Sodankylä, har varit att användarna informeras öppet och utan att man döljer något. Dessutom har nivån på undersökningarna stigit. Tidigare kunde man ta luftprover och, om de var rena, konstatera att det inte fanns något problem. Numera görs korrekta undersökningar av skicket för att lösa eventuella problemfaktorer.
Vilka hälsningar skulle du vilja skicka till andra kommuner?
Ofta känns det som om inomhusluften är en enmansshow, särskilt på små orter. Sanningen är dock att aktörerna måste formulera sina egna verksamhetssätt så att alla förbinder sig till dem och agerar som överenskommet. Samarbete med olika aktörer är mycket viktigt och det är ytterst viktigt att satsa på kompetens i organisationerna. Jag tycker att man inom den offentliga sektorn borde anställa fler egna experter på byggnadshälsa som går igenom fastigheter på ett förebyggande sätt. Alltför ofta är fastigheten redan i så dåligt skick att det inte lönar sig att reparera den.
Jag har förstått att större kommuner redan har egna experter på byggnadshälsa. Mindre kommuner skulle kunna gå ihop och anlita en gemensam expert på byggnadshälsa, som har kompetens att undersöka fastigheter. Alltför ofta ser man att de undersökningar som kommunerna låter göra inte är av tillräckligt hög kvalitet. Experter på inomhusluft kan också användas som hjälp för att övervaka saneringar och nybyggnationer så att byggarna inte drar för snabba slutsatser när det gäller exempelvis fukthanteringen.
Jag önskar alla energi och motivation för att göra undersökningar av inomhusluften!
Mer information: hälsöinspektör Juha Metso, Fjälllapplands miljöhälsovård, juha.metso(at)sodankyla.fi, puh. 0400 421 451
I artikelserien ”Tips från kommunerna” presenterar vi god praxis som kommunerna infört för att hantera problem med inomhusluften. Skicka e-post till oss på terveet-tilat(a)gov.fi om du vill dela med dig av god praxis i din kommun. Vi sprider gärna information om fungerande lösningar!