Tips från fältet
Enligt Asumisterveysliitto AsTe ry (Förbundet för boendehälsa) kan man förbättra användningen av befintlig och korrekt information – det finns dock inget problem som man inte kan göra något åt

Utnyttjandet av tvärvetenskapligt samarbete och organisationernas specialkompetens kunde enligt Förbundet för boendehälsa AsTe vara en betydande faktor för att förbättra kvaliteten på inomhusluften och byggandet. AsTe strävar efter att främja medborgarnas boende- och byggnadshälsa genom att konkret sprida information ute på fältet. Målet är att människor ska vara experter på sitt eget boende. För detta behövs dock entydiga och tydliga anvisningar samt ömsesidig respekt.

Vad är Förbundet för boendehälsa AsTe? Vem är du och vad jobbar du med?

Jag heter Hannele Rämö och är långvarig verksamhetsledare för AsTe samt certifierad expert på hälsoriktigt byggande. Vår organisations huvudsakliga uppgift är att främja medborgarnas boende- och byggnadshälsa. Vi publicerar kartläggningar av missförhållanden i anslutning till dem och hjälper medborgare i nödsituationer som ibland har allvarliga problem med byggnadshälsan. Misslyckade bostadsköp utgör en betydande kundgrupp.

Hur är läget?

Inom det här området ser framtiden inte särskilt ljus ut. Jag är realist och måste konstatera att boendesituationerna har blivit mer komplicerade och att tillgången till hjälp på fältet har försvårats avsevärt jämfört med tidigare. Husbolagen har allt svårare att få finansiering för renoveringar och många bostadsaktiebolag kommer att gå direkt i konkurs framöver. I husbolagen bor dock vanliga människor som inte har en massa ”lösa pengar”.

Vad anser du om inomhusluften i Finland just nu?

Det finns mycket information om man är intresserad. Men det finns också för mycket information som är inte är korrekt, och det finns för många experter vars huvudsakliga uppgift är att sköta om kassaflödet till företaget, utan att bry sig om att den som behöver hjälp är en mindre bemedlad familj eller människa. I detta avseende är situationen inte särskilt bra för boende som har problem. Undersökningar och utredningar är mycket dyra eftersom man kan få statlig finansiering för dem. De hjälper inte nödvändigtvis i verkliga situationer. Det är glädjande att boendehälsan har börjat intressera.

Vad anser ni är viktigast för att förbättra kvaliteten på inomhusluften och byggandet?

Det första att beakta är att det inte finns något problem som man inte kan göra något åt. Det är viktigt att skapa en positiv atmosfär. Det finns utrymme för förbättringar när det kommer till användningen av befintlig och korrekt information inom alla delområden. Det är bra med tvärvetenskapligt samarbete. Ibland överdramatiseras frågor som gäller inomhusluften och å andra sidan underskattas de också. Jag har varit med i branschen länge och har också sett att de som bygger nyckelfärdiga hus har infört rätt saker och inte längre gör så många byggfel.

Vilka är dina tips när det gäller inomhusluften och vad krävs för att genomföra dem i praktiken?

Anvisningarna ska vara så enkla, tydliga och entydiga att de är lätta att tillämpa i praktiken. Människor borde själva bli experter på sitt eget boende. Experterna ska också respektera människan, den som bor i hemmet, även om han eller hon inte är expert inom byggbranschen. Alltför många utredningar, undersökningar och renoveringar i anslutning till boendehälsan i hemmet, mikrobiologi i en byggnad och ansvarsfrågor läggs ut på entreprenad och man vill inte själv ta helhetsansvar för dem.

Vilka frågor om inomhusluften är för närvarande aktuella hos er?

Vi har bland annat genom ett samarbete med Egnahemsförbundet i fyra års tid konkret ökat kännedomen om sådant som rör boendet på tiotals orter. Målet har varit att göra människor bekanta med service och underhåll av det egna hemmet samt att göra typiska lukter i anslutning till byggnader (tetrakloranisol, kreosot, skadliga ämnen) kända och i det långa loppet eventuellt även inkludera dem i konditionsgranskningar. Dessa faktorer framkommer inte vid konditionsgranskningar och därför köper många en luktbomb till sin familj som man inte kan bli av med på vanligt sätt. Många äldre är rentav fångar i sina luktande hus med sitt lösöre, och bomben går sedan i arv till de närmast anhöriga.

Vilken hälsning skulle du skicka till andra organisationer, kommuner och programmet Sunda lokaler?

Det finns få organisationer inom detta område, så det lönar sig för var och en att utnyttja och använda deras specialkompetens i allt högre grad i sitt arbete. Samarbetet bör utökas. Jag skulle unna kommunerna och programmet Sunda lokaler att ha ett sådant samarbete. Programmet Sunda lokaler 2028 gäller ju offentligt byggande och det befintliga byggnadsbeståndet.  

Mer information:
Hannele Rämö, verksamhetsledare, hannele.ramo(at)asumisterveysliitto.fi

I artikelserien Tips från fältet presenteras det arbete som görs för bra inomhusluft i intressentgrupperna i programmet Sunda lokaler. Om du vill ha med din egen förening eller organisation i artikelserien, anmäl dig själv: terveet-tilat(at)gov.fi. Vi delar gärna med oss av information. Låt oss sprida det som är bra!