En utredning av nuläget för kulturbyggnader på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet (UKM) publicerades sommaren 2024. Utredningen genomfördes som en del av programmet Sunda lokaler 2028. FCG Finnish Consulting Group Oy ansvarade för genomförandet av utredningsarbetet.
Målet med utredningen av nuläget för kulturbyggnader var att få en helhetsuppfattning om nuläget för byggnader som används för kultur med hjälp av statistik, forskningsdata och intervjuer. Den kvantitativa och kvalitativa analysen av beståndet av kulturbyggnader baserade sig på uppgifter från 2021 i Statistikcentralens tjänst för den byggda miljön (Rakennettu ympäristö). Syftet med enkäterna och intervjuerna riktade till yrkesutbildade personer var att kartlägga byggnads- och utvecklingsbehoven i beståndet av kulturbyggnader.
Med kulturlokaler avses bland annat teatrar, museer, bibliotek samt förenings- och klubbyggnader. Ett särdrag för kulturbyggnader är deras varaktighet och att det finns mer särskiljande än förenande faktorer mellan olika kulturbyggnader. Kvantitativt sett finns det flest kulturbyggnader i stora städer och tillväxtcentrum, men i förhållande till invånarantalet finns det proportionellt sett flest kulturbyggnader i landskap med liten befolkning.
Bristfällig statistik gör det svårare att gestalta helhetsbilden
I den statistik som blev tillgänglig i samband med utredningsarbetet upptäcktes brister som gör det svårare att gestalta helhetsbilden. I Statistikcentralens tjänst för den byggda miljön klassificeras byggnaderna enligt det huvudsakliga användningsändamål som angetts i ansökan om bygglov, och därför ingår till exempel bibliotek eller festsalar i anslutning till skolor inte i källmaterialet. Dessutom minskar även stora fel i uppgifterna om omfattning statistikens tillförlitlighet.
Medan drygt 55 procent av idrottsbyggnaderna är offentligt ägda, är endast en dryg fjärdedel av beståndet av kulturbyggnader i offentlig ägo. Ägarunderlaget varierar stort mellan olika kulturbyggnader. Exempelvis biblioteken är till 70 procent offentligt ägda, medan endast cirka 16 procent av biograferna ägs av en offentlig aktör. Offentliga organ har också ägarandelar i olika kulturbyggnader.
Utmaningar för beståndet av kulturbyggnader är de växande renoveringsbehoven, förändringen i befolkningsstrukturen och de begränsade ekonomiska resurserna
Särskilt på 1920- och 1980-talen byggdes många kulturbyggnader. Kulturbyggnader byggda efter 1980 står inför stora renoveringsbehov på 2020–2040-talet. Av intervjuerna med yrkesutbildade personer framgår att ekonomiska begränsningar har fördröjt utvecklingen och reparationen av byggnadsbeståndet. En ytterligare utmaning är befolkningen som förändras regionalt på så sätt att användarna av kulturlokaler i små kommuner minskar och åldras. På motsvarande sätt står de stora städerna och tillväxtcentrumen under ett tryck att öka sitt utbud av kulturlokaler när befolkningen koncentreras.
I nuvarande och kommande nya kulturbyggnadsprojekt och renoveringsprojekt betonas särskilt mångsidig användning av lokalerna och tillgänglighet för flera användargrupper. Byggnadshistoriska värden, energieffektivitet och tillgänglighet är utgångspunkter som i synnerhet planeringen av renoveringsprojekt för gamla kulturbyggnader borde grunda sig på. Av intervjuerna med experter framgår att det finns behov av enhetliga anvisningar. I arbetet med att utveckla kulturbyggnaderna kunde man utnyttja verksamhetssättet för utveckling av idrotts- och motionsbyggnader, där UKM beviljar finansiering för att utarbeta olika publikationer om planering av idrotts- och motionsbyggnader samt -lokaler.
