Kurs i renovering av modern arkitektur: Mot mer fuktsäkra och långvariga konstruktionslösningar
Alvar Aalto-akademin ordnade 15.4.2024 en fortbildningskurs i renovering av modern arkitektur. På kursen presenterades forskningsdata om bland annat energieffektiviteten, fuktkapaciteten och brandmotståndsförmågan hos olika material – även naturliga och traditionella. Materialens mikrobiologiska miljökonsekvenser diskuterades också. Utbildningen ordnades i samarbete med programmet Sunda lokaler 2028.
Klimatförändringarnas inverkan på byggnadernas hållbarhet och utmaningarna i nybyggandet är aktuella frågor som redan i 30 år har lösts av Tammerfors universitets prisbelönta forskningsgrupp för byggnadsfysik, som leds av professor Juha Vinha.
Från forskningsresultat till praktiska byggnadsanvisningar
Resultaten har redan tillämpats på nya bygganvisningar och rekommendationer som diskuterades under kursdagen. Finlandiahuset, som är ritat av Alvar Aalto, användes som exempel på hållbar renovering. Drygt 60 experter inom byggbranschen och planering, huvudsakligen arkitekter, deltog i kursen ”Hur konsekvenser av klimatförändringarna och förbättring av energieffektiviteten påverkar konstruktionernas funktion”. Enligt deltagarnas entusiastiska respons fyllde utbildningen ett stort praktiskt behov; byggnadsfysik och användning av naturmaterial ingår i allmänhet inte i arkitekternas grundläggande utbildning.
Kursdagens huvudutbildare var Juha Vinha, professor i byggnadsfysik vid Tammerfors universitet. Den internationellt ansedda forskningsgruppen i byggnadsfysik belönades hösten 2023 för sin samhälleliga genomslagskraft. ”Vi är även för närvarande pionjärer när vi utreder effekterna av bland annat luftgenomsläppligheten hos blåsisolering för vindsbjälklag, såsom glasull. Luftflöden i konstruktionen orsakar värmeförluster som till och med kan överstiga 50 procent. Vi vill lyfta fram nya lösningar och nya materialalternativ. Avsikten är att föra in resultaten i de nya anvisningarna och standarderna”, berättar Juha Vinha.
Från extrema klimatförhållanden till energieffektivitet
Klimatförändringarnas direkta inverkan på byggandet var Vinhas första huvudtema. Klimatförändringarna framskrider kraftigt och ökar bland annat behovet av skydd i byggnadsskedet, då mögel växer särskilt i ytterkonstruktionerna och exempelvis tegelkonstruktioner absorberar lätt fukt. Andra utmaningar är att säkerställa fungerande dränering och tillräcklig dagvattenavledning. Höstarna blir allt molnigare, och snett regn och fukt ökar problemen i konstruktionerna som kulminerar särskilt under vintern. Förändringarna i temperaturen och den relativa fuktigheten (RH) har ökat riskerna, som har kartlagts och mätts i en omfattande inhemsk undersökning av mögelindex.
Som andra tema lyfte Vinha fram hur kraven på energieffektivitet påverkar byggandet. Principerna för reparation och tilläggsisolering av konstruktioner presenterades utifrån de nya anvisningarna RIL 250–2020 och RIL 107–2022. Vid byggandet bör uppmärksamhet fästas vid bland annat inomhusluftens kvalitet, koldioxidavtrycket och energieffektiviteten. I presentationen togs upp bland annat de faktorer som påverkar inomhusluftens kvalitet (värme, fukt, renhet, luftflöde, ljud och ljus).
Vinha beskrev det finländska mögelindexet och dess beräkningsmodell för åhörarna. Den matematiska indelningen 0–6 är tydlig och lätt att tillämpa i praktiken. Exempelvis om gränsvärdet 1 inte överskrids bör inga fuktproblem uppstå. Utmaningar är bland annat bristfällig ventilation och kraftiga temperaturförändringar, som kan öka risken för mögelbildning. Även byggnadsmaterial, såsom vindskyddsisolering, har indelats i olika mögelkänslighetsklasser. Observera att den finländska mögelmodellen inte beskriver de hälsorisker som mögel medför. Med hjälp av exemplen granskades bland annat förebyggandet av mikrobtillväxt i mantelkonstruktioner och risken för mögel i en tegelfodrad yttervägg med trästomme.
I sin tredje föreläsning om strukturernas funktionsförmåga och förbättringen av feltoleransen presenterade Vinha många praktiska lösningar på akuta problem. Det är viktigt att beakta fukthanteringen under hela byggprojektet från utredning till planering. Vinha betonade hanteringen av grundläggande faktorer: skyddet av de yttre ytorna mot regn, byggnadens inre delar mot fukt som bildas inomhus. Skyddet omfattar säkerställande av torkförmågan, användning av fuktbeständiga material samt omsorgsfull planering av fogar och genomföringar.
NBB-naturmaterial som exportprodukter?
Forskningen i ekologiskt byggmaterial – bland annat dess hållbarhet och säkerhet – är av toppklass i Finland. Byggnadsmaterial som består av förnybara och naturliga råvaror utgör alternativ för koldioxidsnålt byggande. Men var finns det kompetenta lokala tillverkare för den potentiella inhemska och internationella marknaden? Projektchefen för Tammerfors universitets forskningsgrupp för byggnadsfysik, arkitekt Mikael Westermarck, lade i sitt anförande på ett insiktsfullt sätt fram den senaste forskningen kring, behovet av och tillväxtpotentialen hos ekologiska material.
Fram till 1960-talet byggdes småhus i Finland i stor utsträckning av ekologiska material som tillverkades utan fossila bränslen. Kan det vara lämpligt att ta ett steg tillbaka och utnyttja det man lärt sig tidigare, men i ljuset av nya undersökningar? Westermarck presenterade aktuella analyserade råvaror såsom trä-, fiber-, strå- och stenmaterial samt naturlim.
Från forskningsprojekt till framtidens byggnadsmaterial
Ekologiskt NBB-material (nature based building) har utvecklats och utnyttjats i Centraleuropa bland annat för att reparera historiska fackverkshus. NBB-material kunde med fördel användas även i det nordiska klimatet och i nybyggandet. I Finland har materialundersökningar sammanställts som produktkort i samband med bland annat Nature Co2-projektet, så det finns redan gott om inhemsk information för planerare och byggare. Utöver naturmaterialens fördelar, koldioxidsnålhet och en hälsosam inomhusluft medför de också vissa utmaningar: brand- och fuktsäkerhet, mätning av koldioxidavtrycket och ekonomiska frågor, såsom investeringar i mer omfattande produktion. Som exempel på produktutvecklingen inom ramen för projekten Stalk och Biosivu presenterade Westermarck tillverkning av byggskivor av vass samt vassbaserad produktion, produktionsteknik och innovativa produktvariationer. I utvecklingen av brandsskyddsprodukter av lera har man undersökt användningen av biobaserade material och brandbeständigheten hos den yttre manteln på flervåningshus.
Resultaten av forsknings- och utvecklingsprocesserna åskådliggjordes med hjälp av fotografier och mätresultat från bland annat brandsimuleringar. Resultaten som Westermarck presenterade var imponerande och väckte kursdeltagarnas entusiasm. Den allmänna förhoppningen var att de NBB-produkter som visat sig vara bra snart kan börja tillverkas och användas Efterfrågan och behovet är stora enbart i hemlandet. NBB-produkterna har dessutom potential som exportprodukter, om storskalig inhemsk produktion blir verklighet i branschen.
Exempel på hållbar renovering – Case Finlandiahuset
Arkitekt Teemu Tuomis presentation handlade om utvidgningen och totalrenoveringen av Finlandiahuset (Alvar Aalto 1970, färdigställt 1971, kongressflygeln 1975), som blir klar 2025. Museiverkets beslut om byggnadsskydd från 1993 och övriga specialvillkor beaktades vid renoveringen och ändringarna av den värdefulla byggnaden vid Tölövikens strand i Helsingfors. I och med projektet öppnas också nya lokaler för allmänheten, såsom en utställningslokal, ett kafé och en museibutik.
Problemen i det platsbyggda betonghuset som färdigställdes för över 50 år är förknippade med bland annat slitage, långvariga fuktproblem samt utmanande material, såsom fasadens marmoryta. I samband med projektet måste man också beakta den nuvarande teknikens och de nya offentliga lokalernas behov. Särskilt fokus låg på vattentätheten, U-värdet och materialbeständigheten hos fasader, fönster, dörrar och glasväggar. I materialvalen strävade man efter så hållbara och långlivade lösningar som möjligt. Exempelvis valde man i stället för Carraramarmor, som inte lämpar sig för klimatet i Finland, efter noggranna jämförelser Lasa Bianco Nuvolato, då det finns forskningsdata om materialet från undersökningar gjorda redan på 1960-talet.
Byggnadsprocessen och dess olika skeden åskådliggjordes väl bland annat med hjälp av konstruktions-, värme- och mätresultat samt fotografier. Problempunkterna i ett skyddat byggnadsverk förklarades på ett begripligt sätt, såsom utmaningarna med att hantera, inspektera och underhålla den omfattande hustekniken samt den omfattande rivningen av asbest.
Det föränderliga klimatet och de ökande fuktproblemen medför egna utmaningar för det skyddade objektet, till exempel vattentätheten och vattenavledningen hos Finlandiahusets koppartak, som ska bevaras. Uppföljningen och möjligheten att kontrollera vattenisoleringen i andra konstruktioner blir också allt viktigare i framtiden. Ändringarna i den skyddade byggnaden och tillbyggnaden har genomförts i samband med renoveringen på ett pietetsfullt sätt och enligt principerna för hållbar utveckling, samtidigt som Finlandiahusets historia och betydelse, centrala läge och andra värden har respekterats.
Kursdeltagarnas respons på kursdagen som helhet var mycket positiv och det fanns många frågor. Fortbildning i ämnesområdena önskades även i framtiden. Enligt kommentarerna ”överträffade undervisningen till och med förväntningarna”. Presentationerna åskådliggjorde konsekvenserna av klimatförändringarna samtidigt som de lyfte fram inte enbart forskningsresultat utan också praktiska lösningar, såsom valet av lämpliga material, även naturmaterial, i samband med både renovering och nybyggande.
Text: Aila Svenskberg, Alvar Aalto-akademin
Bakgrundsfakta om kurserna i renovering av modern arkitektur
Målet med Alvar Aalto-akademins kurser i renovering av modern arkitektur är att erbjuda högklassig fortbildning i anslutning till renovering av modern arkitektur för experter inom byggbranschen, såsom arkitekter, ingenjörer, beställare, byggherrar, genomförare. På kurserna får deltagarna bekanta sig med specialfrågor kring renovering av det moderna byggnadsbeståndet, samla specialkunskaper i anslutning till dessa samt diskutera aspekter på underhållet och skyddet av det moderna byggnadsbeståndet. Kurser har tidigare ordnats på temat Mögel och mikropartiklar samt Tillgänglighet vid renovering av modern arkitektur.
På kurserna behandlas både offentligt byggande och bostadsbyggande med fokus på renovering. Kursens undervisningsmål är att utveckla praxis hos experter inom branschen och att ge deltagarna praktisk kompetens för att genomföra renoveringslösningar. Genom deltagande experter sprids kompetensen i ämnet i större utsträckning till olika yrkesområden. Kurserna har upplevts som aktuella och viktiga, inte minst på grund av att motsvarande fortbildningskurser sällan ordnas i vårt land. En kurs som behandlar fuktsäkerhet är motiverad av att ämnet är särskilt aktuellt. Det moderna byggnadsbeståndet är i mycket stor omfattning föremål för renoveringsåtgärder.
Taustatietoa Modernin arkkitehtuurin korjauskursseista
Alvar Aalto -akatemian järjestämien Modernin arkkitehtuurin korjauskurssien (MAK) tavoitteena on modernin arkkitehtuurin korjaamiseen liittyvän korkeatasoisen täydennyskoulutuksen tarjoaminen ammatissa toimiville rakennusalan asiantuntijoille, kuten arkkitehdit, insinöörit, tilaajat, rakennuttajat, toteuttajat. MAK-kursseilla perehdytään modernin rakennuskannan korjaamisen erityiskysymyksiin, kerätään niihin liittyvää erityistietämystä sekä keskustellaan modernin rakennuskannan ylläpitoon ja suojeluun liittyvistä näkökulmista. MAK-kursseja on järjestetty aiemmin teemoilla Home ja pienhiukkaset sekä Esteettömyys modernin korjaamisessa.
Kursseilla käsitellään sekä julkisen rakentamisen että asuntorakentamisen kohteita, keskittyen korjausrakentamiseen. Kurssin opetuksellisena tavoitteena on alan asiantuntijoiden käytänteiden kehittäminen ja osallistujien käytännön pätevöityminen korjausrakentamisen ratkaisujen toteuttamiseen. Osallistuvien asiantuntijoiden välityksellä aiheeseen liittyvä osaaminen leviää laajemmin eri ammattialojen käyttöön. MAK-kurssit on koettu ajankohtaiseksi ja tärkeäksi, ei vähiten siksi, että vastaavia täydennyskoulutuskursseja ei maassamme juuri järjestetä. Kosteusturvallisuuden teemoihin liittyvän kurssin järjestämistä puoltaa aiheen erityinen ajankohtaisuus. Moderni rakennuskanta on hyvin laajassa mitassa korjaustoimenpiteiden kohteena.
Lisätietoja
Nina Heikkonen, ohjelmapäällikkö, Alvar Aalto -säätiö, nina.heikkonen[at]alvaraalto.fi, puh. 044 500 1257
