Byggande och renovering

När byggandet är genomtänkt och väl planerat samt utfört enligt planerna blir den färdiga byggnaden sund och säker.

Genom val och åtgärder i de olika bygg- och renoveringsfaserna är det möjligt att inverka på hur väl byggprojektet lyckas och att åstadkomma sunda och säkra lokaler. I handlingsmodellen Sunda lokaler presenteras exempel på god praxis i offentligt byggande.

I allmänhet avslutas ett byggprojekt med mottagning av det och med en garantitid. När det gäller livscykelprojekt kan man anse att hela livscykeln ingår i byggprojektet. En renovering anses börja när underhållet av byggnaden upphör. I handlingsmodellen Sunda lokaler betraktas alla åtgärder som inte är periodvisa underhållsåtgärder som renoveringar. De periodiska underhållen av en fastighet anses höra till den verksamhet som upprätthåller fastighetens skick.

Renoveringsprojektens särdrag

På allmän nivå är faserna liksom de huvudsakliga särdragen hos nybyggnation och renovering desamma, men i samband med renoveringar kan det finns fler avvikelser. Projektets storlek påverkar i hög grad dess egenskaper. I synnerhet när en renovering är kopplad till inomhusluften i en byggnad kan det finnas särdrag och behov att beakta.

I renoveringsprojekt kan organisationen och genomförandeformen avvika mycket från varandra beroende på projektets omfattning. Omfattningen kan enkelt hanteras med hjälp av byggnadens renoveringsgrad. Renoveringsgraden är ett mått som anger förhållandet mellan kostnaderna för renoveringsåtgärderna och priset för en ny byggnad. Utifrån renoveringsgraden kan renoveringsprojekt delas in i olika typer. Traditionellt klassificeras projekt med en renoveringsgrad på mer än 50 procent som ett stort renoveringsprojekt. Till dessa projekt hör i allmänhet ombyggnad, tillbyggnad och renoveringar som innefattar rivning. En renoveringsgrad på under 50 procent har exempelvis renoveringar av klimatskalet och mindre renoveringar.

Figur: Omfattningen av renoveringsprojekt enligt renoveringsgrad.